Det finns inga andra gudar!

Gud är den han är, om vi människor inte är nöjda med honom eller det han gör, så finns dock inga andra "gudar" att välja på, människan kan göra sig guldkalvar men inga gudar enligt skriften.

1Co 10:14  Alltså, mina älskade, undflyn avgudadyrkan. 

1Co 10:15  Jag säger detta till eder såsom till förståndiga människor; själva mån I döma om det som jag säger.
1Co 10:16  Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi kropp?
1Co 10:17  Eftersom det är ett enda bröd, så äro vi, fastän många, en enda kropp, ty alla få vi vår del av detta ena bröd.
1Co 10:18  Sen på det lekamliga Israel: äro icke de som äta av offren delaktiga i altaret?

1Co 10:19  Vad vill jag då säga härmed? Månne att avgudaofferskött är någonting, eller att en avgud är någonting?

1Co 10:20  Nej, det vill jag säga, att vad hedningarna offra, det offra de åt onda andar och icke åt Gud; och jag vill icke att I skolen hava någon gemenskap med de onda andarna. 

1Co 10:21  I kunnen icke dricka Herrens kalk och tillika onda andars kalk; I kunnen icke hava del i Herrens bord och tillika i onda andars bord.
1Co 10:22  Eller vilja vi reta Herren? Äro då vi starkare än han?
1Co 10:23  "Allt är lovligt"; ja, men icke allt är nyttigt. "Allt är lovligt"; ja, men icke allt uppbygger.
1Co 10:24  Ingen söke sitt eget bästa, utan envar den andres.
1Co 10:25  Allt som säljes i köttboden mån I äta; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom.

1Co 10:26  Ty "jorden är Herrens, och allt vad därpå är". 

1Co 10:27  Om någon av dem som icke äro troende bjuder eder till sig och I viljen gå till honom, så mån I äta av allt som sättes fram åt eder; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom.
1Co 10:28  Men om någon då säger till eder: "Detta är offerkött", så skolen I avhålla eder från att äta, för den mans skull, som gav saken till känna, och för samvetets skull -
1Co 10:29  jag menar icke ditt eget samvete, utan den andres; ty varför skulle jag låta min frihet dömas av en annans samvete?
1Co 10:30  Om jag äter därav med tacksägelse, varför skulle jag då bliva smädad för det som jag tackar Gud för?

1Co 10:31  Alltså, vare sig I äten eller dricken, eller vadhelst annat I gören, så gören allt till Guds ära.
1Co 10:32  Bliven icke för någon till en stötesten, varken för judar eller för greker eller för Guds församling;
1Co 10:33  varen såsom jag, som i alla stycken fogar mig efter alla och icke söker min egen nytta, utan de mångas, för att de skola bliva frälsta.