Bibliska kvinnor med stora uppgifter.(OBS! varken självutnämnda, eller upproriska) 

Debora

Jdg 4:4  Men Debora, en profetissa, Lappidots hustru, var på den tiden domarinna i Israel.
Jdg 4:5  Hon plägade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd, och Israels barn drogo ditupp till henne, för att hon skulle skipa rätt.
Jdg 4:6  Hon sände nu och lät kalla till sig Barak, Abinoams son, från Kedes i Naftali, och sade till honom: "Se, HERREN, Israels Gud, bjuder: Drag åstad upp på berget Tabor och tag med dig tio tusen man av Naftali barn och Sebulons barn.
Jdg 4:7  Ty jag vill draga Sisera, Jabins härhövitsman, med hans vagnar och skaror, till dig vid bäcken Kison och giva honom i din hand."
Jdg 4:8  Barak sade till henne: "Om du går med mig, så går jag, men om du icke går med mig, så går icke heller jag."
Jdg 4:9  Då svarade hon: "Ja, jag skall gå med dig; dock skall äran då icke bliva din på den väg du nu går, utan HERREN skall sälja Sisera i en kvinnas hand." Så stod Debora upp och gick med Barak till Kedes.

Hanna

Luk 2:36  Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,
Luk 2:37  och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.
Luk 2:38  Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.

Ester

Est 4:9  Och Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokai hade sagt.
Est 4:10  Då bjöd Ester Hatak att gå till Mordokai och säga:
Est 4:11  "Alla konungens tjänare och folket i konungens hövdingdömen veta, att om någon, vare sig man eller kvinna, går in till konungen på den inre gården utan att vara kallad, så gäller för var och en samma lag: att han skall dödas, såframt icke konungen räcker ut mot honom den gyllene spiran, till tecken på att han får leva. Men jag har icke på trettio dagar varit kallad att komma till konungen."
Est 4:12  När man nu berättade för Mordokai vad Ester hade sagt,
Est 4:13  sade Mordokai att man skulle giva Ester detta svar: "Tänk icke att du ensam bland alla judar skall slippa undan, därför att du är i konungens hus.
Est 4:14  Nej, om du tiger stilla vid detta tillfälle, så skall nog hjälp och räddning beredas judarna från något annat håll, men du och din faders hus, I skolen förgöras. Vem vet om du icke just för en sådan tid som denna har kommit till konungslig värdighet?"
Est 4:15  Då lät Ester giva Mordokai detta svar:
Est 4:16  "Gå åstad och församla alla judar som finnas i Susan, och hållen fasta för mig; I skolen icke äta eller dricka något under tre dygn, vare sig dag eller natt. Jag med mina tärnor vill ock sammalunda fasta; därefter vill jag gå in till konungen, fastän det är emot lagen. Och skall jag gå förlorad, så må det då ske."
Est 4:17  Och Mordokai gick bort och gjorde alldeles såsom Ester hade bjudit honom.

Est 5:1  På tredje dagen klädde Ester sig i konungslig skrud och trädde in på den inre gården till konungshuset, mitt emot själva konungshuset; konungen satt då på sin konungatron i det kungliga palatset, mitt emot palatsets dörr.
Est 5:2  När nu konungen såg drottning Ester stå på gården, fann hon nåd för hans ögon, så att konungen räckte ut mot Ester den gyllene spira, som han hade i sin hand; då gick Ester fram och rörde vid ändan av spiran.
Est 5:3  Och konungen sade till henne: "Vad önskar du, drottning Ester, och vad är din begäran? Gällde den ock hälften av riket, så skall den beviljas dig."